Vi var inte helt eniga hemma angående omfattningen av dotterns fingerskada. Jag var helt säker på att det bara var en stukning, medan hustrun ville bli säker på att det inte var något brutet. Som i de flesta familjer segrade hustruns vilja, så hon tog med dottern till läkaren i går. Man kunde konstatera att det var en stukning som orsakade smärtan, men på röntgen såg man att det även fanns en liten fraktur.
På akuten lyckades hustrun få en överläkare att kontrollera fingret och han konstaterade att varken stukningen eller frakturen var något att oroa sig för. Det är ok att träna men hon bör tejpa fingret för att ge det lite extra stadga. Hon kan även känna smärta i fingret, men det är inget problem eftersom vi alla vet att lite smärta bara är karaktärsdanande...
Den enda fråga som återstår att lösa är om det var hustrun eller jag som hade rätt. Visserligen var det en liten fraktur, som hon trodde, men det var stukningen som hon kände av. Jag kommer nog att fortsätta försöka hävda att det var jag som hade rätt, trots allt...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar