Friends Arena

Jag fick möjligheten att gå på avslutningslandskampen på Råsunda tack vare mitt arbete i Upplands Fotbollförbunds styrelse. I går fick jag även möjligheten att gå på premiärlandskampen på Friends Arena då förbundet ordnade gruppresa för alla förtroendevalda och kanslipersonal.

Jag tog bilen från jobbet i Solna till Uppsala för att hänga på bussresan och middagen. Vi kom fram till arenan precis i tid för att se när representanter för alla distriktsförbund marscherade in, tur att Uppland kommer ganska långt ner i alfabetet så att man hann se våra representanter ordentligt. Själv fick jag sittplats på rad 14 på ena långsidan, precis vid mittcirkeln. Efter lagens uppvärmning levererades matchbollen av riddare på hästar, och det hanns även med en symbolisk avspark med den boll man tagit med från sista matchen på Råsunda.

Själva matchen då? Jo, det började som en typisk träningslandskamp och slutade med Zlatan. Det var nästan så att man trodde att det tagits en en regissör för att styra även denna show, precis som vid arenans invigningsshow. Zlatan fick göra första målet på nya arenan, sedan vände England matchen när de utnyttjade svaga svenska försvarsinsatser. 1-2 stod sig till halvtidsvilan.

I halvtidspausen sköt man ut svenska matchtröjor i publiken och jag hade turen att kunna fånga en. Sista kvarten visade Zlatan att han är just Zlatan... Först en kvittering, sedan ett ledningsmål lite billigt på en frispark. Slutligen, på tilläggstid, Målet...

Jubel efter det fantastiska 4-2 målet

Det var fantastiskt att vara på plats för att se Zlatans konstmål, invigningsmatchen kunde inte ha slutat på ett bättre sätt. Om 75 år eller så, när det är dags att inviga nästa Nationalarena, och man blickar tillbaka så kommer invigningsmatchen att fortfarande vara minnesvärd tack vare Zlatans mål.

Att det sedan blev väldigt sent hem då vi hade svårt att hitta till vår buss, en del tydligen svårare än andra, får vara hänt. I säng vid 2 och upp igen vid 6, men det där med att sova är överskattat ändå...