Jag fick en kommentar med en fråga om varför jag inte själv tog på mig tränarrollen, som jag tolkar det för dotterns (gamla) lag. Jag känner att det var ett intressant ämne för ett blogginlägg, snarare än att bara kommentera kommentaren. Här följer kommentaren, för den som inte sett den.
Jag har följt din blogg en tid och tycker att den är väldigt intressant. Ditt engagemang med dottern och hennes fotbollslag är ju beundransvärt!
Jag har dock en fundering, - som jag haft en tid under min läsning av bloggen:
Varför tar du inte på dig tränarrollen själv? Du har ju stor och bred erfarenhet under lång tid. Dessutom är du ju engagerad i fotbollsförbundet också. Jag tror att du skulle kunna tillföra laget mycket. - Nya infallsvinklar och nytt tänkande tror jag skulle ge bra näring åt laget.
Som jag har förstått det så är du ju väldigt målinriktad, med en förmåga att skapa ett starkt team.
Ett bra sammansvetsat lag är ju grundbulten till framgång!
Dottern, och sonen, började i Fannas fotbollskola sommaren 2003. Både hustrun och jag följde med första gången som intresserade föräldrar. Eftersom jag tränat ungdomslag tidigare hade jag förhoppningen att vara med som tränare, så andra veckan på fotbollskolan klädde jag mig lite mer "fotbollsmässigt" och frågade om jag kunde hjälpa till. Från tredje veckan var jag med som ledare.
Det gör 8 år med mig som ledare i flicklaget. Under sista året i Fanna BK gick hon regelbundet upp och fick målvaktsträning med damlaget - även där med mig som tränare. En av fördelarna vid bytet till Håbo FF förra vintern var att de hade en målvaktstränare som skulle kunna vara med en träning i veckan, så att dottern inte skulle behöva förtsätta "bara tränas av farsan". Eftersom jag ända skulle vara med på de allra flesta träningarna, som chaufför från Enköping, erbjöd jag mig att vara med som assisterande målvaktstränare så att målvakterna kunde erbjudas specifik träning fler gånger i veckan.
Det visade sig snart att den andra målvaktstränaren inte hade möjlighet att vara med på träningarna så ofta (jag tror det blev 5 träningar totalt under året) och den andra målvakten slutade redan innan serien började, vilket gjorde att det bara blev dottern och jag kvar förutom under ett par veckor då vi hade en ytterligare annan målvakt med, samt de sista veckorna av säsongen då vi samtränade med ett flicklag och deras målvakter var med och tränade.
Dottern och jag är helt överens om att hon behöver en annan tränare än jag, åtminstone som huvudansvarig tränare. Jag kan gärna vara med och assistera och försöka bidra med det jag kan bidra med, precis som det var till viss del förra året, men hon behöver både nya infallsvinklar och en annan röst att lyssna till för sin egen utveckling. Hade hon fortsatt i Håbo hade jag mycket väl kunnat tänka mig att fortsätta hjälpa till, men jag har inte ens fått frågan om det.
Nu, med närmare till träningarna för dottern, har jag kanske möjlighet att ta på mig ett nytt uppdrag. Kanske kan jag verka som målvaktstränare någonstans en kväll i veckan, eller vara med som assisterande tränare i något lag. Eftersom jag fortfarande behövs för skjuts till Västerås, och vill ha möjlighet att följa dottern såväl på match som på träning, känner jag inte att jag kan ta på mig en roll som huvudtränare. Ett annat alternativ är att jag återupptar golfen, något jag la av med när flicklaget gick upp på 7-mannaspel och jag inte tyckte jag hann med att göra med tre träningsar i veckan och två matcher varje helg...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar